🎥 Arbetsolyckor – Därför är det så viktigt med riskförebyggande arbete

Säkerhetsdatablad: Information för er med kemiska produkter

Säkerhetsdatablad: Allt för er med Kemiska produkter

Minska riskerna på arbetsplatsen och undvik böter vid myndighetstillsyn

Säkerhetsdatablad är en viktig del i det säkerhetsarbete som krävs för att kunna skydda dig själv och dina medarbetare vid arbete med kemiska produkter. Du som säljer kemiska produkter som klassificerats som farliga måste därför enligt lag lämna säkerhetsdatablad till både den som använder produkten yrkesmässigt, samt till de som säljer produkten vidare.

Säkerhetsdatabladet är till för att minska riskerna som kan uppstå vid hanteringen av kemikalien, samt beskriva lämplig skyddsutrustning och hur du ska agera vid olycka. Informationen ska alltid vara uppdaterad och säkerhetsdatabladet ska alltid levereras på officiellt språk för marknaden där produkten säljs.

Att ha korrekta och uppdaterade uppgifter ifyllda i bladet kan bli en utmaning då det kräver en särskild rutin och speciellt anpassade arbetsprocesser, men vid bristande säkerhetsinformation kan tillstånd dras in och böter utfärdas vid tillsyn från myndigheterna.

För att säkerställa uppdaterad och korrekt information på säkerhetsdatabladet kan därför ett kemikaliehanteringssystem användas. Med hjälp av systemet kan du hålla koll på alla kemikalier i verksamheten, samt snabbt och lätt komma åt uppdaterade säkerhetsdatablad på rätt språk.

Innehåll

Vad är ett säkerhetsdatablad?

Så, vad är då ett säkerhetsdatablad (SDB)? Jo, ett säkerhetsdatablad är ett digitalt eller fysiskt dokument, bundet till en specifik kemisk produkt, som innehåller de uppgifter som är väsentliga för att förebygga skador på människor och miljö. Dokumentet ska vara anpassade till landets förhållanden och följa nationella och europeiska regelverk.

Enligt lag ska alla yrkesmässiga användare, samt de som säljer produkten vidare, snabbt och enkelt kunna tillgå säkerhetsdatabladet. Säkerhetsdatabladet skapas av antingen leverantören eller EU-importören och ska sedan hållas uppdaterat med den senaste informationen.

Krav för när ett SDB ska tillhandahållas står i artikel 31 i REACH (förordning (EG) nr 1907/2006) och hur ett SDB ska utformas står i bilaga II till REACH.

Översättning och uppdatering av säkerhetsdatablad

Säkerhetsdatablad ska alltid hållas uppdaterade enligt senaste regelverk. Detta betyder att du regelbundet bör se över dina SDB och uppdatera dem så snart ny relevant information publiceras.

Du är även skyldig att kunna förse tidigare kunder med nytt säkerhetsdatablad om en uppdatering görs inom 12 månader från köp. Det är även viktigt att spara de SDB du tar emot och upprättar under minst tio år då dessa kan behöva visas upp vid eventuell inspektion.

Enligt REACH-förordningen ska säkerhetsdatabladet, utöver att hållas uppdaterat, även översättas till språket som talas på marknaden dit det säljs. Om du importerar in kemiska produkter till den svenska marknaden ska du alltså kunna leverera tillhörande säkerhetsdatablad på svenska.

När krävs ett säkerhetsdatablad?

Säkerhetsdatablad är en del av den strategiska verktygslådan och signalerar både kvalitet till köpare samt skapar ansvarstrygghet hos leverantörer. Alla företag som sätter ut en farlig kemisk produkt på marknaden som överlåts till yrkesmässiga kunder måste kunna visa upp ett säkerhetsblad på begäran från Kemikalieinspektionen.

Men det är inte alla kemiska produkter som kräver ett säkerhetsdatablad. Exempel på dessa är läkemedel, livsmedel och kosmetiska produkter avsedda för slutanvändare. Det krävs inte heller säkerhetsdatablad för farliga kemiska produkter som är avsedda för konsumentanvändning.

Om produkten inte har klassificerats som farlig och inte heller innehåller redovisningspliktiga kemikalier behöver inte ett säkerhetsdatablad tas fram. Dock är det vanligt att ändå skapa ett säkerhetsdatablad i syfte att visa hur den kemiska produkten ska hanteras säkert.

Uppdaterat Säkerhetsdatablad krävs för:

  • Ämnen och blandningar som klassificeras som farliga (exempelvis brandfarliga, oxiderande, explosiva, hälsofarliga eller miljöfarliga) i enlighet med förordning (EG) nr 1272/2008.
  • Långlivade, bioackumulerande och toxiska (PBT) ämnen samt blandningar som inte klassificeras som farliga men som innehåller låga halter av allergiframkallande ämnen.
  • Ett ämne finns upptaget i kandidatförteckningen över ämnen för vilka det eventuellt krävs tillstånd enligt artikel 59.1 i REACH av några andra skäl.

Säkerhetsdatablad ska lämnas på begäran för:

  • Blandningar som inte klassificerats som farliga, men som innehåller ämnen på över 1 % som är hälso- eller miljöfarliga. Om produkten är en gas gäller gränsen 0,2 %.
  • Blandningar som inte klassificeras som farliga men som innehåller minst ett ämne som har ett yrkeshygieniskt gränsvärde på EU-nivå.
  • Blandningar som inte klassificerats som farliga, men som i en halt över 0,1 % för icke gasformiga blandningar innehåller särskilt farliga ämnen, bland annat cancerogena, reproduktionstoxiska, mutagena och sensibiliserande ämnen.

Vem är ansvarig?

Det är alltid den som överlämnar säkerhetsdatabladet som är ansvarig för bladets innehåll, oavsett vem som är tillverkaren. Det är alltså din roll i leverantörskedjan som avgör vilka skyldigheter du har; dessa skyldigheter regleras i Artikel 31 i REACH förordningen.

Som distributör av kemiska produkter är det viktigt att kontrollera de SDB som kommer in och se till så att de säkerhetsdatablad som distribueras vidare är korrekta. På grund av detta kan även du som distributör behöva komplettera eller översätta informationen i bladet innan utskick.

Leverantören av säkerhetsdatabladet ska anges, oavsett om det är, exempelvis, en tillverkare eller distributör, därför måste varje distributör komplettera säkerhetsdatabladet med sin fullständiga adress, telefonnummer och e-postadress.

Som arbetsgivare är det ditt ansvar att sedan ge ut säkerhetsdatabladet till den personal som berörs av informationen, lämpligtvis till den person i verksamheten som hanterar den kemiska produkten.  Det är även ditt ansvar att den berörda personalen kan läsa samt förstå informationen som presenteras.

Hur och när lämnar jag ut säkerhetsdatablad?

Säkerhetsdatabladet måste enligt lag distribueras kostnadsfritt, antingen digitalt eller på papper, till alla yrkesmässiga användare. Leverantörer är skyldiga att lämna SDB senast den dag då den kemiska produkten levereras till mottagaren för första gången. Bladet måste då innehålla leverantörens kontaktuppgifter.

För att snabbt och lätt hitta säkerhetsdatabladen bör du förvara dem i exempelvis, en pärm i lokalen där produkten används. Om du istället förvarar dina säkerhetsdatablad digitalt, eller vill göra det, så är det smidigast att använda ett kemikaliehanteringssystem. Med hjälp av systemet kan du hantera era kemikalier, säkerställa lagefterlevnad och minimera potentiella arbetsmiljörisker.

Säkerhetsdatablad: Allt för er med Kemiska produkter

Hur läser man ett säkerhetsdatablad?

Som sagt ska ett säkerhetsblad innehålla information om hälso-, miljö- och brandrisker vid hantering av den kemiska produkten, samt hur du bäst ska skydda dig själv, dina medarbetare och miljön. En bra förutsättning för att kunna ta till sig denna information är att veta hur du bäst läser och tolkar säkerhetsdatabladet.

Säkerhetsdatabladet är indelat i 16 numrerade avsnitt fastställda under REACH-förordningen (bilaga II), och alla 16 avsnitt ska alltid finnas med. De flesta avsnitt är uppdelade i underrubriker och en del av informationen riktas främst till experter – men flera avsnitt är väldigt viktiga för de som hanterar produkten.

För att göra det lite enklare för dig att läsa säkerhetsdatabladet har vi i följande sektion markerat de avsnitt som är allra viktigast att veta vid hantering av en kemisk produkt. Övriga avsnitt behöver du vanligtvis inte läsa. Om du berörs av ytterligare avsnitt beror på din roll i hanteringsprocessen och vilken kemikalie som hanteras.

Vad innehåller ett säkerhetsdatablad?

Säkerhetsdatabladet ska ha 16 avsnitt vars rubriker, underrubriker och ordningsföljd är obligatoriska. Informationen om den kemiska produktens farliga egenskaper, samt hur användaren kan skydda sig och sin omgivning, ska gå att läsa under respektive avsnitt. Säkerhetsdatabladet ska vara lättläst, tydlig och på rätt språk.

SÄKERHETSDATABLADETS 16 OBLIGATORISKA AVSNITT

1. Namn på ämnet/blandningen och leverantörens kontaktinformation

I avsnitt 1 ska det anges hur ämnet eller blandningen betecknas samt relevanta identifierade användningar. Även namn och kontaktuppgifter till leverantören ska anges tillsammans med ett telefonnummer för nödsituationer. Om ett ämne omfattas av registreringsplikten ska dess registreringsnummer också anges här.

2. Farliga egenskaper

I avsnitt 2 ska korrekt klassificering och märkning anges i kombination med andra farliga egenskaper som inte föranleder klassificering och märkning, exempelvis ”risk för damm”.

3. Sammansättning/Information om beståndsdelar
I avsnitt 3 ska ämnet eller beståndsdelarna som ingår i en blandning presenteras med information om koncentration (avser endast blandningens beståndsdelar), klassificering och kemiska identiteter.
4. Åtgärder vid första hjälpen

I avsnitt 4 följer anvisningar om första hjälpen med information om de viktigaste symptomen och effekterna – både fördröjda och akuta.

Det är även viktigt att informationen skrivs på ett sådant sätt att någon som saknar medicinsk utbildning förstår hur behandlingen utförs och huruvida medicinsk behandling behövs.

5. Brandbekämpningsåtgärder

I avsnitt 5 presenteras vad som behövs för att bekämpa en brand. Här anges både vad som är lämpliga släckmedel, samt vilka som är olämpliga (det vill säga både de som saknar effekt samt de som kan förvärra situationen genom att exempelvis reagera med produkten).

Här nämns även om det behövs särskild skyddsutrustning för brandbekämpningspersonal samt om produkten kan riskera särskilda faror vid brand, exempelvis bilda giftig kolmonoxidgas.

6. Åtgärder vid oavsiktliga utsläpp

I avsnitt 6 anges rekommendationer för åtgärder vid spill, läckage eller utsläpp samt hur du förhindrar, eller minimerar, de skadliga effekterna på människa, egendom och miljö. Här beskrivs även personliga skyddsåtgärder, skyddsutrustning och åtgärder vid nödsituationer.

När det är lämpligt ska här även göras en hänvisning till avsnitt 8 och 13.

7. Hantering och lagring

I avsnitt 7 ska det ges råd om metoder för säker hantering. Tonvikten ska ligga på skyddsåtgärder som är lämpliga för de identifierade användningar som nämns i avsnitt 1.2 samt ämnets eller blandningens specifika egenskaper.

Informationen ska även stämma överens med produktens farliga egenskaper, samt eventuella upprättade exponeringsscenarion.

De råd som ges gällande lagring ska överensstämma med de egenskaper som beskrivs i avsnitt 9 i säkerhetsdatabladet. Här ska även beskrivas hur du lagrar produkten på säkrast möjliga sätt med hänsyn till exempelvis korrosion, temperatur, solljus och ventilation. 

8. Begränsning av exponeringen och personlig skyddsutrustning

I avsnitt 8 ska tillämpliga gränsvärden anges tillsammans med information om hur arbetstagare kan begränsa exponeringen för ämnet/blandningen på arbetsplatsen.

Däri inkluderas beskrivning av personligt skydd såsom ögonskydd, skyddskläder, handskar och andningsskydd samt information om när dessa behöver användas.

9. Fysikaliska och kemiska egenskaper

I avsnitt 9 beskrivs relevanta fysikaliska och kemiska egenskaper, till exempel produktens färg, lukt, viskositet, pH-värde, flampunkt och fryspunkt. Mycket starkt sura eller basiska ämnen och blandningar (pH≤2 eller pH≥11,5) kan även klassificeringen ”frätande” bli aktuell.

Information som gäller fysiska faroklasser, men som inte resulterat i klassificering, kan också vara lämplig att ange här. Detta gäller exempelvis explosiva ämnen, brandfarliga gaser och självreaktiva ämnen och blandningar.

10. Stabilitet och reaktivitet

I avsnitt 10 nämns produktens stabilitet och risken för farliga reaktioner under särskilda användningsförhållanden samt utsläpp i miljön.

Här ska exempelvis kemisk stabilitet, förhållanden som ska undvikas samt oförenliga material beskrivas.

11. Toxikologisk information

I avsnitt 11 finner du huvudsakligen information avsedd för medicinsk personal, yrkesverksamma på arbetsmiljöområdet och toxikologer. Här ska ges en kortfattad, men fullständig, beskrivning av de toxikologiska effekterna och den data som använts för att identifiera dessa.

I detta avsnitt nämns de faroklasser som påverkar människors hälsa samt information om hälsoeffekter och symptom som kan uppstå under sannolika exponeringsvägar. Här ingår både fördröjda och omedelbara effekter samt kroniska effekter av korttids- och långtidsexponering.

12. Ekologisk information

I avsnitt 12 beskrivs de kemiska egenskaperna som kan påverka miljön vid utsläpp – samt relevant data gällande till exempeltoxicitet, persistens, nedbrytbarhet och bioackumulering.

13. Avfallshantering

I avsnitt 13 tas lämpliga metoder för avfallshantering upp, både för det kemiska ämnet/blandningen samt för eventuell förpackning. Metoder kan exempelvis vara förbränning, materialåtervinning eller deponering.

Här ska även nämnas om överbliven produkt klassas som farligt avfall.

14. Transportinformation

I avsnitt 14 ska eventuell klassificeringsinformation ges för transport på landsväg, på järnväg, till sjöss, på inre vattenvägar och med flyg. Där det är relevant ska även transportklassificeringar enligt följande regelverk för varje transportslag anges:

– ADR (väg)

– RID (järnväg)

– IMDG (sjöfart)

– ICAO/IATA (flyg)

Information som ska uppges är UN-nummer, faroklass för transport, officiell transportbenämning och förpackningsgrupp. När det gäller sjötransport ska även det tekniska namnet i vissa fall anges för transporterat gods som omfattas av IMDG-koden.

15. Gällande föreskrifter

I avsnitt 15 anges om produkten omfattas av ytterligare EU-regler eller nationell lagstiftning. Här anges även om en eventuell kemikaliesäkerhetsbedömning av ämnet/blandningen genomförts av leverantören.

16. Annan information

I avsnitt 16 fylls övrig relevant information i som inte angivits i avsnitt 1-15. Detta kan exempelvis vara ändringar som gjorts från ett tidigare säkerhetsdatablad, begreppsförklaringar och källhänvisningar – samt den fullständiga formuleringen av varje angivelse om det inte framgår i avsnitt 2-15.

restriktionslistor

Hur och när ska man använda säkerhetsdatabladet?

Du ska alltid se över säkerhetsinformationen innan du påbörjar arbetet med den kemiska produkten för första gången. Säkerhetsdatablad är dock ofta väldigt omfattande, och i många fall används skyddsblad i stället för ett säkerhetsdatablad på arbetsplatsen.

Det är inte heller alltid som informationen i ett säkerhetsdatablad är relevant för den specifika verksamheten, skyddsbladet är därför till för att ge arbetstagare förenklad och anpassad säkerhetsinformation.

Alla arbetstagare måste dock ha tillgång till SDB, men behöver inte ens ha läst dem så länge informationen är förmedlad. Säkerhetsinformationen är till för skydda dig och dina medarbetare såväl som miljön. De anställda bör därför uppdateras flitigt så att de är välinformerade om gällande risker och skyddsrutiner.

De ska alltså inte läsa säkerhetsinformationen endast en gång, utan de bör regelbundet se över bladet ifall, exempelvis, ny säkerhetsinformation har tillkommit.

Förvara säkerhetsdatablad

Säkerhetsdatabladet ska förvaras lättillgängligt för dig som hanterar den kemiska produkten. Detta kan göras digitalt såväl som fysiskt. En fördel med att förvara bladen digitalt kan vara att du hålls länkad till leverantören och därför alltid får tillgång till uppdaterade SDB.

Lagstiftning och förordningar

Informationen i säkerhetsdatablad måste skapas i enlighet med CLP- och REACH-förordningen (EG). Dessa föreskrifter anger vilka krav som ställs på klassificering och säkerhetsdatabladsinnehåll.

Utöver EU-lagstiftningarna ställs även ofta nationella krav på säkerhetsdatablad. I Sverige ska du exempelvis förhålla dig till både Miljöbalken och Kemikalieinspektionens bestämmelser och föreskrifter.

REACH-förordningen

REACH är en akronym för “Registration, Evaluation, Authorization and Restriction of Chemicals”. Enligt REACH-förordningen måste tillverkare och producenter av farliga kemiska ämnen alltid tillhandahålla säkerhetsdatablad.

I bilaga II till REACH finns även tydliga riktlinjer för hur säkerhetsdatablad ska upprättas, samt vilka avsnitt och rubriker de måste innehålla.

CLP-förordningen

CLP-förordningen innehåller kraven för klassificering, märkning och förpackning av kemiska produkter. Ett av de främsta syftena med CLP-förordningen är att se till så att farliga kemiska ämnen och blandningar klassificeras korrekt.

Detta är av högsta vikt för att skydda såväl hälsa som miljö.

Miljöbalken

Miljöbalken innehåller sju avdelningar där den tredje beskriver bestämmelser som avser miljöfarliga verksamheter och hantering av kemiska produkter. Dessa regler riktar sig till såväl tillverkare, importörer och säljare som slutanvändare av kemiska produkter. Samtliga grupper är enligt Miljöbalkens bestämmelser skyldiga att förebygga skador på människor och miljö.

Kemikalieinspektionen

Kemikalieinspektionen är en svensk myndighet med uppdrag att minska kemiska risker för människor och miljö. Kemikalieinspektionen uppfyller detta uppdrag genom att utfärda föreskrifter om klassificering och märkning av kemiska produkter med grund i både europeisk och nationell lagstiftning.

Vid inspektioner granskar myndigheten att farliga kemiska produkter är försedda med korrekt utformade säkerhetsdatablad och märkta med passande farosymboler. Saknas säkerhetsdatabladet för den kemiska produkten riskerar verksamheten att få höga böter.

Säkerhetsdatablad: Allt för er med Kemiska produkter

Vanliga frågor och svar

Vilka produkter behöver inte ha ett säkerhetsdatablad?

Om produkten inte har klassificerats som farlig och inte heller innehåller redovisningspliktiga kemikalier behöver inte ett säkerhetsdatablad tas fram. Det finns det vissa produkter avsedda för slutanvändare som inte kräver säkerhetdatablad, exempelvis läkemedel, livsmedel och kosmetiska produkter.

Säkerhetsdatabladet ska nå alla yrkesmässiga användare. Därför ska du alltid bifoga ett korrekt säkerhetsdatablad vid leverans eller försäljning av kemikalier och andra kemiska produkter. Säkerhetsdatabladet måste nå mottagaren senast vid första leverans av produkten.

För yrkesmässiga användare som köper en kemisk produkt i detaljhandeln ska ett säkerhetsdatablad kunna lämnas ut på begäran.

Gällande regelverk preciserar inte hur gamla säkerhetsdatablad får vara, dock bör säkerhetsdatabladen ses över och uppdateras regelbundet i takt med att riktlinjerna för kemiska produkter uppdateras i rådande lagstiftningar och förordningar.

Säkerhetsdatabladet ska följa den kemiska produkten från tillverkning till slutanvändare (undantag detaljhandel och privata konsumenter) och alltid hållas tillgängligt på begäran i minst 10 år.

Vi förenklar ert säkerhetsdatabladsarbete

Våra EHS-konsulter har lång erfarenhet av att arbeta med säkerhetsdatablad och hjälper dig gärna granska, översätta och sammanställa nya säkerhetsdatablad för era kemiska produkter. Om du vill effektivisera och förenkla användandet av era säkerhetsdatablad, kontakta oss direkt så skräddarsyr vi en lösning.

Tveka inte, utan mejla oss direkt på consulting@intersolia.com

Intersolia team
Dela